demolithia.webblogg.se

Silent Homicide - With Death By His Side

Kategori: dynamitladdning

 

Diverse historiskt metalliskt musikaliska vingslag sveper genom ljudlandskapet när det tämligen nybildade bandet Silent Homicide presenterar sitt material på den trespåriga ep:n "With Death By His Side"!

Genomlyssnar man detta album gång efter annan möts man av såväl hårda, brutala tongångar, såväl som rysligt välkomponerad kvalikativ (black/pagan) metal  Och man erfar ungefär samma häpnadsväckande insikt som gången innan..detta är vidunderligt mästerligt!

Sedan introt Reinkarnation ebbat ut i etern, för att fylla dödstystnaden som knappt uppstår med Extintion, vars intro till viss del åminnner om Amon Amarth...

Det helvetiskt fenomenala soundet kulminerar när "With Death by his Side" äntrar scenariot..

Så låt ditt mörka sinne förföras av Silent Homicide du åxå..

Denna Ep spelades in i Worship Nothing Studios.  https://www.facebook.com/worshipnothingstudios

Silent Homicide är onekligen en svart juvel..

https://www.facebook.com/pages/Silent-Homicide/ 

På återseende

//

Demolithia

Bombs Of Hades - Atomic Temples

Kategori: dynamitladdning

 
Bomber och granater. Att man egentligen är aningen allergisk mot alltför genréöverskridande konstruktioner tycks vara utraderat ur minnet då Bombs of Hades idkar en räd mot snäckornas innersta mörka gemak med dynamitladdningen "Atomic Temples". Ett album som obarmhärtigt nitar sig fast såpass att det nästan kryper i skinnet.

Även om Bombs of Hades kan kan anses som aspiranter till den åtråvärda dödsmetal tronen, där för närvarande mer etablerade brigader som tex Grave dominerar. så har de  i likhet med bla Gluttony hoppat över förödande landminor, som lämnar "offret", dvs åhöraren, i vad man skulle kunna benämna extas..

So.."Open The Gate..for the great escape"!

 Bäst:

"Cadaverborn"

"Omens"

"Palace Of Decay"

Enjoy the chaos..

På återseende

//

Demolithia

Gluttony - Beyond The Veil of Flesh

Kategori: dynamitladdning

 
Gluttony är en av de mest suberba dödsmetalkonstellationer, mig veterligen, som existerar inom scenen idag.. Med ett mer renodlat sound utan en massa "onödigt" tekniska detaljer musikaliskt sett återvänder brigaden bestående av gitarristen Anders Härén (My Own Grave), vokillern Magnus Ödling (Setherial, Blackwinds, ex-Diabolical), "skinnpiskaren"- John Henriksson (My Own Grave) samt bassisten Max Bergman (My Own Grave), till rötterna av svensk hederlig dödsmetal, som det lät i början av 90-talet, då genrén ännu inte fått riktigt fotfäste...

Ety Gluttony kravlade sig upp ur kistan, ursprungligen som ett soloprojekt komponerat av Anders Härén 2009, hann det passera ca 3 år innan demon "Coffinborn" (2012) "förblindades" av dagens obarmhärtiga ljus. Lyckligtvis hade mr Härén inte uttömt sina resurser alldeles, då den 2-spåriga dokumentationen, EP:n "Eaten Alive" ederades året därpå. Sedemera tillskrevs ytterligare kapitel i den Gluttonska utsagan, vilket resulterade i debutalbumet, titulerat "Beyond The Veil Of Flesh" ( april 2014).
Med medlemmarnas påbrå i fenomenala black-& dödsmetalakter på nordliga breddgrader, tar Gluttony under mindre än en havtimmes tid, med sig åhöraren på en häpnandsväckande resa till en helt annan dimension än vad man annars kanske är van vid. En voyage som spränger de flesta gränser och inte bromsar för vad hinder som måhända kommer i vägen. Allra minst om det så skulle komma handla om att modifiera den rådande kosmiska ordningen between good and evil, darkness & light..etc. En brutalt jävligt rejäl dynamitladdning helt enkelt!
Konceptet som Gluttony förmedlar på "Beyond The Veil Of Flesh" är minst sagt vinnande!
Om man utger sig för vara anhängare av true spirit of genuin svensk oldschool dödsmetal BÖR man se till försöka inkludera ett exemplar av detta förödande supreme alster till skivsamlingen illa kvickt! Jag kan nästan garantera att man kommer gräma sig i all oändlighet om man inte gör det..

Bäst:
"The Revenant" + "Eaten Alive" + "Raise The Dead"
Betyg 5/5

Låtlista Beyond the Veil of Flesh..

1. The Revenant 02:49
2. Beyond the Veil of Flesh 03:12
3. Eaten Alive 04:35
4. Raise the Dead 04:27
5. Coffinborn 04:32
6. Post Mortem Decapitation 02:56
7. And Then You Rot 03:03
8. On the Slab 04:06


* "Beyond The Veil Of Flesh" spelades in 2013 och mixades samt mastrades av Dan Swanö i Unisound Studio 2013.
Coverarten konstruerades av Jeffrey Zornow, och bilderna i bookleten avfyrades av Håkan Sjödin.

Denna review är även made for metalzinet SwedenMetal www.swedenmetal.nu 

www. vicrecords.com

Djävulskap - på ren svenska..

Kategori: dynamitladdning

 
Djävulskap har figurerat i några entrys redan i den här bloggen. Men då gällde det en utlottning av konstellationens debutalbum - vinylen "Så mådde jag 1987", som tillsammans med merchandise från Souldrainer,vilket kammades hem av Mia Fröling från Hägersten - Grattis Mia!
För det mesta har jag som regel att inte avyttra någon bedömning av lokala akter, oftast av den enkla anledningen att de känns stå mig för nära, i och med att man är bekant med de flesta musikerna som residerar i "metalstaden" Östersund med omnejd.
Men eftersom jag älskar att skriva ämnar jag tumma på den regeln något och kombinera detta entry som någon form av intervju/review... Enjoy the context folks!!!
 
En av de låtar på albumet jag fastnat för på albumet är konstigt nog "Rakbladsblues" som är en riktigt heavy,något down tempo-konstruktion som hottats upp med inslag som låttiteln antyder blues, med anspelningar åt folkmetal..men som samtidigt bibehåller dynamiken hos den gedigna punk/rock/metalen, ety nästkommande låt - "Djävulskap"  är en riktigt rockig fetgrym rökare!!!
Detta album är i sin helhet en puräkta dynamit! Bandet har i inspelningen lyckats balansera forna tiders demotape sound och harmoniserat det med modern teknik för att det ska låta unikt nog att nå ut till en bred publik.. Så med andra ord..Djävulskap verkar ha funnit dett rätta konceptet i modern tid..för att tilltala åhörare.. vare sig man är tonåring eller medelålders..
 
Vokillern, Daniel Hedblom benar ut några begrepp i denna intervju..
 
"Ferie i Norge" är er egen tolkning av blackmetalstuket..
- Jo, och bra är den. Min favorit på plattan jämte Rakbladsblues. Eftersom vårat favoritland efter Jämtland är Norge kändes en hyllning på sin plats, och vad är mer norskt än BM? (Inte mycket..)
 
Hur ofta händer det ni hittar på "Djävulskap" privat? dvs practical jokes etc..
- Tror vi är löjligt lugna allihop. Våran trummis Hugo har dock tidigare varit förtjust i saker som sprängs men jag tror det är lungt på den fronten nu, hahaha.
 
En hel del band har lanserat sitt ege sprit/vin märke.. Kanske det är något även ni funderat på?
- Ett eget vin skulle vara på sin plats. Ett mustigt kraftfullt vin som passar perfekt till den egenskjutna älgen. Höstrusk,mörker, flanell och grytor ser jag framför mig.
(Jag också.. och Djävulskapsvinylen dundrande i bakgrunden.. :) )
 

Vid 2 tillfällen nu har jag haft förmånen beskåda era liveritualer.. när ska övriga Sverige/Norden få chansen?
- Vår grundinställning är att spela varhelst dom vill ha oss. Dock ska det ibland gå ihop med jobb och personliga åtaganden,vilket gör att vi missat ett par tillfällen utsocknes. Då bandet är relativt nystartat ser vi dock möjligheter framöver.Förutom Ö-sund har vi dock hunnit med en spelning i Norge. Vi hoppas på fler framöver.

Titeln på albumet är som bekant ”Så mådde jag 1987” Därmed undrar jag..Hur mår du/ni idag?
- Kunde inte vara bättre!

Vad jag förstått så har ni olika bakgrund musikmässigt sett i bandet.. (Du,Daniel spelar/spelade t.ex även i Harassed)?
- Vi kommer alla från väldigt olika musikaliska håll. Arvelis längtan att lira hårdare rock/metal var det som startade upp bandet. Det är något tidslöst att lira/gilla rekorderlig kött- och potatis rock/metal och till viss del punk, så vi alla i bandet kan relatera till detta, varpå det inte är så svårt att samlas runt ett band som Djävulskap.

Vad är er åsikt om utvecklingen musikaliskt sett lokalt,regionalt globalt...
- Efter ökenvandringen med Nu-metal och rapmetal under slutet av 90-talet och en bra bit in i 2000-talet känns det som om musiken är på rätt väg igen, iallafall om vi snackar rock och metal, men allt går ju i runt samt att Limp Bizkit har ju återförenas...

Några sista ”förpestande” ord till era fans?
- Stöd vinyl och fixa oss spelningar!

Tack så mycket Daniel för detta upplysande samtal/intervju

Djävulskaps album "Så mådde jag 1987" finns att avnjuta via Spotify.. Djävulskap – Så Mådde Jag 1987

För mer info:https://www.facebook.com/Djavulskap

 

Dynamisk Thrash - Inferior - "Unsoiled"

Kategori: dynamitladdning

 

Jag minns så väl när jag först stiftade bekantskap med Inferior. Det var då de "vilseförde" några stackars ortsbor med en dynamisk liveritual på en festival intill ett av vänerns hamnutlopp 2008..

Sedan dess har jag hyst något av sporadiskt intresse för killarnas position i Inferior i och med några medlemmars diverse eskapader till andra konstellationer, vilket egentligen,inom parentes tett sig oundvikligt, då man haft gemensam grogrund med tanke på att MetalClub (Karlstad) fungerat som involverande element, åtminstone vad gäller konsertarrangemang..

Inferior dök upp från tomma intet i de djupa värmländska skogarna 2006, och har redan från starten haft ett tydligt mål i sikte – att iscensätta ett  "generationsskifte" inom metalvärlden och erhålla  en plats bland de stora akterna,vilket de lyckats med bravur på albumet ”Unsoiled”.,varpå de levererar stenhård thrash metal som den ska utföras: tight och välspelad. I samklang med den avsaknad av mognad de hade 2008..

Så gör dig själv en tjänst och lämna 80-tals thrashen med rötter i bl.a tyskland i skattkistan.. ty det är från djupet av de mörka värmländska skogarna den nya thrash/dödsvågen kommer svalla med hot om att dränka avlyssnings snäckorna med dynamiskt musikaliska intervaller..Och på vissa partier förnimmer man fragment av ren döds..i synnerhet på "Throne Of Dependency" då låtstrofer från bla Aeon och Souldrainer helt sonika poppar upp av någon oförklarlig anledning.. Med andra ord tenderar det sig som om Inferior skapat ett nydanande koncept på albumet Unsoiled, som innehåller både sekvenser av teknisk och melodiös döds,,inom ramen av traditionell thrash med anspelningar på karg blackmetal och majestätiskt pompiös true heavymetal...

Jag finner det en aning svårt att riktigt definera soundet.. men helt solklart är att - metalvärlden behöver en ny start, och Inferior är här för att leverera det!

Ska man nämna några andra akter som skulle kunna klassificera sig inom samma musikaliska kategori som Inferior torde det nog bli..F.K.U och Bulletsize..

Men vid närmare eftertanke känns det nästan som om Inferior är överlägsna dessa..

Bäst: "Perish", "Serpentine Roads To Decay","The Maker´s Waste".

Därmed föräras de med fullpottspoäng..dvs 10/10.. ty mycket bättre än så här kan det knappast bli....

På återseende

//

Demolithia

review also made for SwedenMetal.se

 För mer info: visit www.inferior-official.com

 

 

 

Deathening - Chained In Blood

Kategori: dynamitladdning

Att konstruera en produkt som innehåller både brutal och melodiös death/thrash är ett arbete som kräver finess såväl som skicklighet.  En av de svenska akter som lyckats med det konceptet är DEATHENING, vilket bildades 2007 av gitarristen Pål Callmer och trummisen  Arnold Lindberg. Med en gedigen meritlista som ljudtekniker/producent till album med Dimension Zero, Evergrey, In Flames och Trident bland andra, har Arnold samarbetat med Pål i flertalet  projekt sedan mitten av nittiotalet, med Arnold bakom trumsetet i Murderplan (Let's Roll, 2008, Ascent Records) och som sångare i Supraload (Hype Divine, 2005).

Deathening använder sig som redan nämnt av både brutala och melodiösa influenser av old-school death och thrash med syfte att utföra en mix av in-your-face, tekniska riff och harmoniska ackord och solon.Konstellationens debutalbum "OPEN UP AND SWALLOW" (2011), blev så väl mottagen att det röstades fram som bästa debutalbum i en av de existerande underground webzines. Det fick också airplay på svensk nationell radio och följdes av spelningar i Malmö, Göteborg och Stockholm.

Det är sällan man får en andra chans att göra ett första intryck, och trots att jag måhända inte är så megainsatt vad gäller Deathening sedan det tidigare eposet, "Open Up and Swallow"- vilket finns tillgängligt på Spotify (http://open.spotify.com/album/0BhtjrClKCMeKq1q4bXvyl ), må jag erkänna jag är djupt imponerad av soundet på uppföljaren "Chained in Blood". Trots att öppningsspåret " Self Impaled" tämligen snabbt passerar något av obemärkt revy, så är andra låten "Slave To The Kill" desto mer trollbindande..mer pang på rödbetan inlindat i ett nät av symfoniska tongångar om man säger så..Och den kaskad av dogmatiskt tungt doomartade introt till "Bleed" vaggar en nästan in i en "falsk föreställning", ungefär som lugnet före stormen, innan helvetet bryter loss, och man kastas rakt in i stormens öga av den dynamiska frenesi som råder..
Som helhet är albumet "Chained In Blood" en 12-spårig produktion som VERKLIGEN kommer sätta sina spår!

Mitt omdöme: Grandslam.. som får blodet svalla!  Onekligen nervkittlande öronvaxrensning…Och jag skulle definitvt inte bli förvånad om "Chained In Blood" kommer erhålla utmärkelse som faller inom kategorin top 10 albums 2013..

(9/10)

bäst "Slave To The Kill", Beast Inside..

Denna review avslutas med det nu något slitna citatet.. "Man ska inte ändra ett vinnande koncept"

På återseende

//

Demolithia

För mer info om Deathening, visit: http://www.deathening.se

 Denna review är även för SwedenMetal.se